Our tiny miracle

I onsdags gick vi in i vecka 16.

Fostret är cirka 16 centimeter långt och väger runt 150 gram. Benen i kroppen blir allt hårdare och nervsystemet fungerar. Fostret har gott om plats att röra sig i magen. Armar och ben är färdigbildade och alla leder fungerar. Barnet kan nu koordinera sina rörelser då nervsystemet fungerar och musklerna svarar på hjärnans signaler. Det är fullt med aktivitet i livmodern, barnet rullar runt, sparkar och gör volter. Ännu kan det vara svårt att känna rörelser då fostervattnet fungetar som en rörelsedämpare. Bebisen kan svälja och suga på tummen.

Fostret kan höra och rycker till om något plötsligt ljud uppträder nära magen.

Många gravida känner sig nu piggare och illamåendet kan ha försvunnit. Vissa som varit gravida tidigare kan känna barnets rörelser, som pirrande bubblor eller en fisk som sprattlar till. Det är lätt att blanda ihop detta med gaser och tarmrörelser. Magen fortsätter att växa. 

Hjärtat pumpar runt en större blodmängd än vanligt vilket kan leda till andfåddhet. En del gravida kan få halsbränna. Många känner en brännande känsla i bröstet och får sura uppstötningar.

Bäckenlederna mjukas upp hos alla gravida, detta för att utvidga bäckenet. När lederna mjukas upp blir bäckenet mer rörligt och ostadigt. Vissa kvinnor kan även uppleva att livmodern blir spänd och drar ihop sig, det kallas sammandragningar. Sammandragningarna beror på att livmodern tränar upp sig inför förlossningen.

Huvudvärken som jag upplevde veckan innan satt fortfarande kvar under vecka 15. Främst på kvällarna blir huvudvärken påtaglig och jag får släcka ner här hemma och sluta ögonen. Att sova bort huvudvärken fungerar tyvärr inte för min del, om än vid enstaka tillfällen.

Illamåendet från tidigare veckor har gjort sitt intåg igen, dock annorlunda än innan. Hittills har jag haft tre typer av illamående och vecka 15 består illamåendet i en jobbig känsla av att något sitter fast i halsen, och jag måste rapa (men inte kan). 

Ryggen har fortsatt varit ömmande vid ansträngning. Särskilt har mina extrema storstädningar börjat bli ett problem som lämnar mig med en värkande rygg i flera dagar efteråt. Men jag är envis och tycker att några dagars smärta är värt ett rent hem. Jag har svårt att ta det lugnt och vara egoistisk.. 

Magen växer. På morgnarna när jag precis vaknat ser jag en stor hård bula när jag ligger ner på rygg och ibland ser magen sne ut.

I mitten av vecka 15 minskade hungern, jag åt inte längre som en tok men försöker få i mig några mål om dagen för att jag måste. Jag var orolig att den extrema hungern skulle hålla i sig, men jag ska inte säga för mycket än för den kommer säkert tillbaka.

Slutet på vecka 15 var känslosamt. På kvällarna mådde jag som sagt illa och jag blev trött tidigt. När sambon kom hem från jobbet var jag för trött och illamående för att orka umgås eller föra ett vettigt samtal. Fick ångest och tyckte synd om sambon som tvingas leva med världens tråkigaste flickvän, även om han gång på gång försäkrade mig om att det var okej. 

Jag är ju trots allt gravid, det är mycket som händer i kroppen och en massa hormoner i omlopp, det är inte konstigt att man blir trött och känner sig lite ur balans ibland!

Älskade lilla mirakel, vi längtar så efter dig! ❤