L ö r d a g

Idag har vi haft en riktigt skön och trevlig lördag.
Imorse mös vi i soffan framför serier i några timmar innan vi började fylla i gravidboken som jag köpte för ett tag sedan.
Den har legat inplastad och orörd sen inköpstillfället. Jag vet inte varför men jag har nästan inte vågat börja fylla i den.
Nästa vecka är det dags för rutinultraljud och för varje dag som går blir jag mer och mer nervös.
Innan har jag mest varit spänd och förväntansfull men nu har nervositeten smygit sig på. Det är ju trots allt en fosterdiagnostik undersökning där de ska kolla så att hjärna, hjärta med mera utvecklas som det ska. 

Hursomhelst, det var mysigt att börja fylla i boken och jag hoppas verkligen att jag fortsätter fylla i den hela vägen (och inte bara de två första sidorna som min mamma gjorde i min och mina systrars böcker haha!). 


Senare på eftermiddagen åkte vi och besökte våra vänner som fick sin efterlängtade dotter i tisdags. Så fantastiskt!
Den lilla tjejen har vi längtat så länge efter att få träffa och det har varit underbart att få följa dem hela vägen, ända sedan plusset. 
Att ha en fyra dagar gammal liten bebis i famnen, det är inte så mycket som slår det.
Vi blev så bebissjuka både jag och Daniel och nu känns längtan efter vårt eget mirakel så mycket större. Måste april vara så långt bort?! 

På vägen hem köpte vi med oss Kina-mat, tände massor med ljus och mös framför en serie. 
Denna lördag kunde inte blivit bättre 




Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Our tiny miracle -

L ö r d a g

Idag har vi haft en riktigt skön och trevlig lördag.
Imorse mös vi i soffan framför serier i några timmar innan vi började fylla i gravidboken som jag köpte för ett tag sedan.
Den har legat inplastad och orörd sen inköpstillfället. Jag vet inte varför men jag har nästan inte vågat börja fylla i den.
Nästa vecka är det dags för rutinultraljud och för varje dag som går blir jag mer och mer nervös.
Innan har jag mest varit spänd och förväntansfull men nu har nervositeten smygit sig på. Det är ju trots allt en fosterdiagnostik undersökning där de ska kolla så att hjärna, hjärta med mera utvecklas som det ska. 

Hursomhelst, det var mysigt att börja fylla i boken och jag hoppas verkligen att jag fortsätter fylla i den hela vägen (och inte bara de två första sidorna som min mamma gjorde i min och mina systrars böcker haha!). 


Senare på eftermiddagen åkte vi och besökte våra vänner som fick sin efterlängtade dotter i tisdags. Så fantastiskt!
Den lilla tjejen har vi längtat så länge efter att få träffa och det har varit underbart att få följa dem hela vägen, ända sedan plusset. 
Att ha en fyra dagar gammal liten bebis i famnen, det är inte så mycket som slår det.
Vi blev så bebissjuka både jag och Daniel och nu känns längtan efter vårt eget mirakel så mycket större. Måste april vara så långt bort?! 

På vägen hem köpte vi med oss Kina-mat, tände massor med ljus och mös framför en serie. 
Denna lördag kunde inte blivit bättre 




Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0