Det har gått strax över en månad sedan jag bloggade sist och jag har egentligen såååå mycket att berätta!

Jag vet inte riktigt vart jag ska börja, vad jag inte har skrivit och om det är någonting jag borde följa upp med.

Vi kan börja med att lilltjejen nu har blivit tre månader gammal.

Det firades med ett besök på BVC på just självaste tremånadersdagen och då var det dags för vaccination.

Allt gick superbra. Daniel var med och hon fick sitta i hans knä under sticken för att sedan komma upp i mammas famn för att tröstas.

Lite tårar men det gick snabbt över.

Värre var det för oss, helt klart.

Det gjorde så ont i det berömda mammahjärtat när dem stack i vår lilla bebis.. 

Utöver vaccinationen var det som vanligt vägning och mätning.

Lydia väger nu 5420 gram och är 59 cm lång.

Vår stora tjej! 

Kläder i storlek 56 har så smått fått flytta ut ur garderoben och vi har välkomnat storlek 62.

Byxor i strl 62 är fortfarande lite långa, där passar 56 fortfarande men i bodys är det 62 som gäller. Lillan har en ganska lång överkropp har jag märkt. 

Lydia utvecklas och lär sig nya saker hela tiden.

Hon är väldigt stabil i nacken (som ni kan se på bilden ovan) och ska absolut inte under några omständigheter ligga i famnen. 

Nu ska det sittas i knät eller stå upp.

Hon kräver mer av oss föräldrar.

Hon ska underhållas hela tiden, varje vaken stund. Och de vakna stunderna har ju såklart blivit fler och längre.

Favoriterna är när mamma ger slängkyssar eller gör pruttljud. Att bli blåst på magen (eller vad det nu kallas, göra pruttljud på magen) är också en solklar favorit.

Vid varje amning ska det nu greppas med händerna, hålla tag i mammas tröja eller det absolut bästa - att hålla mamma i handen medan man äter, är helt självklart.

Nu på senare tid har hon börjat med något som är så sött att hjärtat smälter! Ibland under amningen så släpper hon bröstet, tittar upp på mig och avfyrar världens sötaste leende!

Och pratar.. Som hon kan jollra, lilla Lydia!

Svarar man och pratar tillbaka, så fortsätter hon jollra i en evighet. 

Jag må vara partisk, men Lydia är den sötaste och mest fantastiska lilla ungen på denna jord!

❤ 

Några gånger har Lydia rullat från mage till rygg, men ska vi vara ärliga är vi fruktansvärt dåliga på nackträning och att ligga på mage på golvet. 

Nackträning får hon när hon ligger mage mot mage på oss, eller när hon sover på mage i soffan och det funkar ju det med.

Hennes mage har också blivit så mycket bättre.

Jag tror att jag skrev det här någongång att Lydia har haft jättemycket problem med magknip. Kolik enligt BVC och så var det nog.

Tremånaders-kolik som det brukar kallas.

Hon kunde skrika i timmar, varje dag och vi försökte med allt vi kunde för att lugna henne.

Jag och Daniel bytte av varandra varje timme när det var som allra värst.

Men sen bara några veckor innan tremånadersdagen släppte det!

Det var helt magiskt. Hon blev som förbytt på bara en natt!

Jag kan tyvärr fortfarande inte äta varken lök eller choklad, men den uppoffringen gör jag så gärna. Jag har då och då testat att införa dessa igen men det slutar med flera dagars magknip för Lydia varje gång.

Det är lite trist. Laga mat utan lök, en av mina favoritingredienser, kändes omöjligt men det funkar. Huvudsaken är att Lydia mår bra och nu när vi slipper all magknip och skrik varje dag så är det underbart! 

Det har gått strax över en månad sedan jag bloggade sist och jag har egentligen såååå mycket att berätta!

Jag vet inte riktigt vart jag ska börja, vad jag inte har skrivit och om det är någonting jag borde följa upp med.

Vi kan börja med att lilltjejen nu har blivit tre månader gammal.

Det firades med ett besök på BVC på just självaste tremånadersdagen och då var det dags för vaccination.

Allt gick superbra. Daniel var med och hon fick sitta i hans knä under sticken för att sedan komma upp i mammas famn för att tröstas.

Lite tårar men det gick snabbt över.

Värre var det för oss, helt klart.

Det gjorde så ont i det berömda mammahjärtat när dem stack i vår lilla bebis.. 

Utöver vaccinationen var det som vanligt vägning och mätning.

Lydia väger nu 5420 gram och är 59 cm lång.

Vår stora tjej! 

Kläder i storlek 56 har så smått fått flytta ut ur garderoben och vi har välkomnat storlek 62.

Byxor i strl 62 är fortfarande lite långa, där passar 56 fortfarande men i bodys är det 62 som gäller. Lillan har en ganska lång överkropp har jag märkt. 

Lydia utvecklas och lär sig nya saker hela tiden.

Hon är väldigt stabil i nacken (som ni kan se på bilden ovan) och ska absolut inte under några omständigheter ligga i famnen. 

Nu ska det sittas i knät eller stå upp.

Hon kräver mer av oss föräldrar.

Hon ska underhållas hela tiden, varje vaken stund. Och de vakna stunderna har ju såklart blivit fler och längre.

Favoriterna är när mamma ger slängkyssar eller gör pruttljud. Att bli blåst på magen (eller vad det nu kallas, göra pruttljud på magen) är också en solklar favorit.

Vid varje amning ska det nu greppas med händerna, hålla tag i mammas tröja eller det absolut bästa - att hålla mamma i handen medan man äter, är helt självklart.

Nu på senare tid har hon börjat med något som är så sött att hjärtat smälter! Ibland under amningen så släpper hon bröstet, tittar upp på mig och avfyrar världens sötaste leende!

Och pratar.. Som hon kan jollra, lilla Lydia!

Svarar man och pratar tillbaka, så fortsätter hon jollra i en evighet. 

Jag må vara partisk, men Lydia är den sötaste och mest fantastiska lilla ungen på denna jord!

❤ 

Några gånger har Lydia rullat från mage till rygg, men ska vi vara ärliga är vi fruktansvärt dåliga på nackträning och att ligga på mage på golvet. 

Nackträning får hon när hon ligger mage mot mage på oss, eller när hon sover på mage i soffan och det funkar ju det med.

Hennes mage har också blivit så mycket bättre.

Jag tror att jag skrev det här någongång att Lydia har haft jättemycket problem med magknip. Kolik enligt BVC och så var det nog.

Tremånaders-kolik som det brukar kallas.

Hon kunde skrika i timmar, varje dag och vi försökte med allt vi kunde för att lugna henne.

Jag och Daniel bytte av varandra varje timme när det var som allra värst.

Men sen bara några veckor innan tremånadersdagen släppte det!

Det var helt magiskt. Hon blev som förbytt på bara en natt!

Jag kan tyvärr fortfarande inte äta varken lök eller choklad, men den uppoffringen gör jag så gärna. Jag har då och då testat att införa dessa igen men det slutar med flera dagars magknip för Lydia varje gång.

Det är lite trist. Laga mat utan lök, en av mina favoritingredienser, kändes omöjligt men det funkar. Huvudsaken är att Lydia mår bra och nu när vi slipper all magknip och skrik varje dag så är det underbart!